Flyktingar och tiggare

Det mesta handlar nu om ensamkommande barn. Det heter barn, enligt FN är alla barn under 18 år och sen är man vuxen. Ja vuxen och vuxen...
Några överenskommelser finns väl inte längre,utan nu fördelas de som kommer till kommunerna runt om i Sverige. Danderyd har dock inte tagit emot någon alls sedan slutet av december. Tack och lov, måste sägas. Nu hinner personalen göra allt administrativt jobb runt ikring mottagandet. När det var som värst kom det ungefär ett barn om dagen och då gällde det bara att hålla näsan över ytan och göra det bästa av situationen.

Danderyd har goda förutsättningar att ge dessa pojkar ett gott mottagande och goda möjligheter till skola, arbete, praktik och inte minst att integreras väl. Jag är övertygad om att vårt stora föreningsliv kommer kunna hjälpa till. Det räcker nämligen inte med kommunala tjänstemän, jag tror faktiskt att vi alla kan göra en insats, liten eller stor. Gör vi det är jag övertygad om att det kommer gå bra för pojkarna.

Många hör av sig till mig och undrar om det inte går att få bort tiggarna eller rättare de skräpiga boplatser som de upprättat på en del håll. Jo och det gör vi, eller åtminstone så mycket vi kan. Polisen har kört bort dem från tunneln vid Hortus men de är snart tillbaka. Samma sak i bilar som olagligt parkeras lite varstans.

De flesta tiggare verkar lämna sina barn hos mormor eller farmor hemmavid. Då tycks det också bli lite si och så med skolgången, detta trots att de har skolplikt i Rumänien. Här i Danderyd har inte jag sett barn som tigger eller är tillsammans med sina föräldrar men ibland föds det ju barn och de flesta åker hem när det är dags, men dock inte alla. Sorgligt att en ny generation ska växa upp utan någon annan framtid i sikte än en smutsig trottoar. Usch så förfärligt!

Jag och många med mig ger istället pengar till någon av de seriösa organisationer som jobbar på plats i Rumänien. Själv har jag valt Hjärta till hjärta, som vad jag kan bedöma gör ett bra arbete.
Hur blir det med nästa generation som växer upp med föräldrar som sitter på en trottoar på dagarna och sover i en gångtunnel på nätterna, långt hemifrån? Det blir naturligtvis på samma sätt och de kommer leva samma liv. Vi måste helt enkelt bryta detta. Ingen lätt fråga men jag försöker göra vad jag kan.
Trevlig helg